Näst sista ordet

Näst sista ordet

Ditt uttal av svenska kan avslöja om du är ung eller gammal

su 22.5. klo 12.10–12.40
Viimeisin

En finlandssvensk språkpodd där vi leker med och utforskar det svenska språket.

Språket är så mycket mer än enbart språkriktighet. I den här serien diskuterar och debatterar vi frågor om bland annat dialekter, tvåspråkighet, översättningar, sociala koder, fackspråk, lånord och skällsord. Perspektivet är det finlandssvenska. Hur formas vårt språk och vår världsbild när vi lever inklämda mellan det finska och det rikssvenska?

I studion sitter Jens Berg och språkexperten Jenny Sylvin. Ett nytt avsnitt publiceras varje söndag. Hör av dig med tips, frågor, tankar och berättelser till: nastsistaordet@yle.fi.

Redaktörer: Jens Berg och Jenny Sylvin Produktion: Montem Ansvarig producent: Annika Löfgren Chef för inköp och samarbeten: Christoffer Forssell Ansvarig utgivare: Johanna Törn-Mangs 2022

Aiemmat lähetykset

Ditt uttal av svenska kan avslöja om du är ung eller gammal

su 22.5. klo 12.10–12.40

Språkpoliser klagar ofta på att unga talar slarvigare än äldre generationer. Men i själva verket kan det vara tvärtom.

Dagens ungdom uttalar svenska ord betydligt mera skrift- och bokstavstroget än de äldre generationerna. När äldre säger “jag ha tappa glase” tenderar unga att allt oftare säga “jag har tappat glaset”.

Jens och Jenny gästas av Jennys man, språkforskaren Martin Persson, som forskar i nordiska språk i Stockholm. Han har funderat mycket på det här med uttal av svenska och hur det varierar i Sverige och i Svenskfinland. Han förklarar på vilket sätt uttalet varierar enligt generation – och hur han som sverigesvensk kan känna igen en finlandssvensk som försöker tala rikssvenska.

"Hutta hit lite stoppakeku" - östnyländskan får mindre uppmärksamhet än österbottniska dialekter

su 15.5. klo 12.10–12.40

Bisin, hutta och flåtågär. Östnyländska ord kan dyka upp runtom i Nyland, men östnyländska dialekter har inte fått lika mycket synlighet som till exempel österbottniska dialekter. Varför det? Vad för förhållande har östnylänningar till sin dialekt?

Jenny och Jens bjuder in skådespelaren Robert Jordas från Lappträsk för att få en snabbkurs i östnyländska dialekter. Pratar du östnyländska så fort du lägger till ändelsen -gär efter alla adjektiv, som i flåtågär och talugär?

Hur många europeiska språk känner du igen? Det stora språktestet

su 8.5. klo 12.10–12.40

Fem ljudfiler. Fem olika europeiska språk. Jenny och Jens är oförberedda. Hur många språk känner de igen? Och hur många känner du igen? Vi firar Europadagen med att uppmärksamma minoritetsspråk i Europa.

Hur jämför sig finlandssvenskan med andra minoritetsspråk? Och hur är det med finlandssvenskan i ett europeiskt sammanhang? Syns och hörs finlandssvenskan i Bryssel?

Det talas över 200 inhemska språk i Europa och bland de här språken har dagens gäst Minna Holmberg plockat med sig fem. Minna jobbar till vardags vid EU-kommissionens kontor i Helsingfors. Hon berättar att EU-kommissionen beaktar finlandssvenskar mer än vi kanske är medvetna om.

"Det här är kind of jännä" - finlandssvenskars trespråkighet gör oss kreativa

su 1.5. klo 12.10–12.40

Allt fler av oss finlandssvenskar använder dagligen svenska, finska och engelska. Vad betyder det här för vårt språk? Är vi på riktigt trespråkiga eller blir vi halvspråkiga på tre språk?

Flerspråkigheten gör att vi kan betrakta världen ur fler perspektiv och att vi blir kreativare i vår språkanvändning. Men det finns också exempel på när trespråkigheten smyger omedvetet in i svenskan och vi skapar tokiga uttryck eller meningskonstruktioner.

Språkvårdaren Anna Maria Gustafsson jobbar bland annat med språket i våra medier och med frågor om översättningar från finska till svenska. Gustafsson kommer med sina bästa tips på hur vi kan navigera mellan finskan, engelskan och svenskan.

Ted Forsström om hur humor format vårt språk: "Våra förfäder var knappast mer korkade än oss"

to 28.4. klo 19.22–19.52

Många ord och uttryck har blivit till på grund av missförstånd. Men vad om det inte handlade om att människor inte förstod, utan om ett medvetet skämt?

Det här menar språkforskaren Mikael Parkvall som lägger fram en teori om att folk sannolikt också lekte med ord och uttryck för flera hundra år sedan.

Till exempel ordet följetong uppstod när människor inte begrep franskans feuilleton, som betyder litet blad. På samma sätt tillkom uttrycket “lägga rabarber på”, när våra förfäder inte fattade ordet embargo.

Men tänk om det inte är så här? Tänk om det här var medvetna skämt eller humoristiska försvenskningar?

Jens och Jenny ringer upp Parkvall och testar sedan hans teori på komikern och författaren Ted Forsström.